Hávamál

Borta är händer som röjde marken
Ekot av stridsljud har sedan länge dött ut
De som skapat jorden för vår skull
Ligger nu i bortglömda högar.

Dess strävan vill ingen hylla
Inget tack får deras slit
De som tämjde Norden åt sitt folk
Blickar dystert ner från himlens höjder.

Långa är bergens skuggor
Starka är trädens stammar
Men korta är våra minnen
Och svaga är banden till forna dagar.

Men vi som fortfarande minnen har
Förtälja vill om svunna tider
Den höges ord var enda lag.

Hávamál
Hávamál.

När världen en gång rämnat
Och blott en kvist av trädet finns
Skall Odens sång ljuda klar.

Hávamál.

Vem skall nu Gimle skapa
När ingen minns den höges ord
Jo Nordens barn kan bygga nya världar
Ty minnet finns i vårt blod.

Långa är bergens skuggor
Starka är trädens stammar
Men korta är våra minnen
Och svaga är banden till forna dagar.

Men vi som fortfarande minnen har
Förtälja vill om svunna tider
Den höges ord var enda lag.

Hávamál
Hávamál.

När världen en gång rämnat
Och blott en kvist av trädet finns
Skall Odens sång ljuda klar.

Hávamál.