Mörkrets Hem

Jag vaknar upp, nattens täcke tungt
Få ljud hörs under månens sken
Uti en dal, likt Audhumblas bädd
Inget minne utav färden hit.

Likt Hels hand griper kylan mitt sinn
I mörkrets skrud dväljes mången oting.

Jag vandrar runt, rädslan stiger fort
Men jag finner en uråldrig port
Den leder ned till jordens hjärta
Jag följer gången, frusen till min märg.

Men väsen bodde där i mörkret
Av blodtörst fött.

Mördarfolk, utan samvetets kval
Inget mer än bara ondska kvar
Om du vågar gå in där i mörkrets hem
Kommer Drauger bli din död.

En skepnad reste sig över mig
Ett vidunder med mordisk blick
Fördömd att leva i jordens famn
Ingen nåd i dess ögon fanns.

Jag sprang för livet, driven av ren skräck
Följd av styggelsens steg.

Mördarfolk, utan samvetets kval
Inget mer än bara ondska kvar
Om du vågar gå in där i mörkrets hem
Kommer Drauger bli din död.

Övermannad av döda ting
De rev och slet, de högg och bet
Jag blev där lämnad, blödande och svag
Jag kände min livslåga falna.

Min kropp är sargad, min törst för levandes blod
Och Valhall stängs för mig.

Mördarfolk, utan samvetets kval
Inget mer än bara ondska kvar
Om du vågar gå in där i mörkrets hem
Kommer drauger bli din död
Dömd att vaka i evig tid
Det har blivit min sista lott
Om du vågar dig in där i graven min
Kommer Drauger bli din död.