Nattramn

Eoners tyngder skär
Genom evighetens mörker
Likt ett irrbloss, är vårt liv
En reva i tiden
Fast mellan världar två
En bit av kosmos, slagen i järn.

Svarta ögon ser
Min en tagg av is gnager i mitt bröst
Ett barn av natten, vandra så jag skall
På hämndens vingar buren
Kom i min famn.

Och blodet rann
Sakta mitt liv försvann
Med kniven jag visar
En orättvis värld
Att min kärlek till dig var sann.

Du log mot mig
Och du hade mig fast
Min kärlek och oskuld du tog
Du sa att jag var allt det du ville ha
Att din fru nu jag nog skulle bli
Men dom sa att jag ljög
Att du aldrig mig sett
För vem tror en ofrälses ord
Med vårt kärleksbarn
Jag nu flydde till skogs
Från livet jag löser oss två.

Även i döden
Jag dras till dig min vän
Men varför är du så rädd
Min gastkram har visst
Gjort honom sjuk
Snart så ses vi igen.