Vansinnesvisan

Länge nog har era maskätna huvuden vilat på era veka axlar
En längtande känsla sprider sig I mina nävar och lustan brinner
Klinga stolt när ben möter stål, klinga stolt när sårsvetten droppar
Länge nog har du väntat på att skilja maskätna huvuden från veka axlar.

Djävlar anamma
Svält och bedrövelse
Pest och förintelse
Död och förbannelse.

Inga tårar skall era förvridna, blödadne, brutna kroppar väta
Ingen älskarinna, slaäkt eller frände vid era lik skall sörja
Ingen hjältars sal, ingen himmelsk fröjd när makter (na) (era) öden utmäta
Blott spott och spe era eftermälen färga.

Era gravar är passande att smutsa med mitt avskräde
Era minnen är mina att bespotta med hat och hån
Inga goda ord om de döda minner, inga ljusa minnen omtalas
I mitt vansinne fann ni livets ruttna slut.

[English translation:]

The Song Of Madness

Long enough have your worm-eaten heads rested upon your weak shoulders
A pining feeling spreads in my fists and my lust burns
The blade is proud when bone meets steel, the blade is proud when the blood drips
Long enough have you waited to sever worm-eaten heads from weak shoulders.

Jävlar anamma [common curse, hard to translate. Literally means something like "Embrace the devils"]
Famine and grief
Plague and destruction
Death and damnation.

No tears shall wet your distorted, bleeding, broken bodies
No lover, family or kin shall mourn by your corpses
No hall of heroes, no heavenly joy when the powers execute your fates
Only scorn and sneers colour your obituaries.

Your graves are fit to stain with my refuse
Your memories are mine to mock with hate and scorn
No kind words about the dead are remembered, no bright memories are mentioned
In my madness you found the rotten end of life.