Till Valfader Urgammal

Slutligen föll jag på kämpavallen
Men sorgen varar ej hos en krigare fallen
Som föda åt korparna jag föll
Men svärdet mitt i handen jag höll.

Valkyriors vackra skepnader jag såg
Då jag döende i mitt sårsvett låg
Striden väldig blev mitt fall
Till Valfader urgammal jag nu färdas skall.

Härfader, Valfader, in i salen mig bjuder
Enhärjarskarans skålar i Valhall ljuder
Kommen var min sista jordedag
Nu är blott väntan på det sista av slag.

Min död på fältet var ond och bråd
Och nu berättar jag om månget hjältedåd
Var dag får vi på gården kämpa
Aldrig bliva gammal, aldrig lida av en ålders krämpa.

[English translation:]

To The Ancient Father Of Valhall

Finally I fall on the ramparts
But the grief lasts not for the fallen warrior
As food for the ravens I fall
But the sword I held in my hand.

The Valkyries' beautiful faces I saw
As I was dying of my wounds
The battle truly became my fall
To the ancient father of Valhall I now shall travel.

Here father, Valfader, into the hall he invites me
These jars and bowls sound in Valhall
Come has my last day on earth
Now I only wait on the last of battles.

My death in the field was vicious and sudden
And now I tell of my many heroic deeds
Every day we get to fight in the realm
Never growing old, never suffering from an age-old fight.