Draugen

När månstromman svinner från vågornas svall
Dess moder bak molnskyar vandrar trind
Den klagande lymningens viderskall
Ljuder i bitande avlandsvind.

I Aftonens mörker då stormarna skred
På nodriket djupsvarta böljande hav
Draucgens skepnad på vågorna red
Över dess virvlande vattengrav.

Böljebägarens vildsinta kast
Sen urminner skänker ett kärvhetens arv
I skenrök nu skymtas grymvulen gast
En vålnad som varslar om vemodets darv.

I kvävande mörker han nidrades ung
Sorgfällighetens börda han bår
Sjëlen nu irrfärder ödestung
Bland lömska blindklippors tigande här.

[Refräng:]
Ett kustlandskap i daggvuren tid
Den dystraste ymn av stormarnas hymn
Draucgen beskuggar sjömans frid
I mörker mareldsskimmer tar vid.

[Vers 1 & 2]

[Refräng:]
Ett kustlandskap i daggvuren tid
Den dystraste ymn av stormarnas hymn
Draucgen beskuggar sjömans frid
I mörker mareldsskimmer tar vid.

[English translation:]

The Draug5

When the moon-streak disappears from the waves' surges
Its mother wanders round behind cloud-skies
The vailing hymn's call
Sounds in biting offland wind.

In the darkness of the evening when the storms stride
On the deep black rolling seas of the northern realm
The shape of the draug rode on the waves
Over its whirling water grave.

The fierce tossings of the wave-cup
Since immemorial gives a heritage of harshness
In haze is a dreadful ghost now dimly seen
A wraith which forebodes about sadness' darv6.

In choking darkness he was drowned young
He carries the burden of sorrow
The soul now roves fate heavy
Among the silent army of sly crags.

A coastal landscape in damp time
The gloomiest wealth of the storms' hymn
The draug shadows seaman's peace
In darkness phosphorescence shimmer follows.

[Verse 1 & 2]

A coastal landscape in dewy time
The gloomiest wealth of the storms' hymn
The draug shadows seaman's peace
In darkness phosphorescence shimmer follows.