Fjälldrottningens Slott

Mäktigt skimmerregn över fjällsilhuetters höjd
Ett slott bland klippor synes ifrån kustlandets istäckta fjord
Där vederstyggelsens skuta tidlöst blevo förtöjd
Dess skrov står sargat av den renande stormen dräpande hård.

Refräng:
En islupen dimbild mot bergstupen vätter
På stenbädd ligger vår fjälldrottning djupt i dvala
Nu er det långt till solvita nätter
De av älvefärden dansar på hällarna hala.

träget ekar rösters rop genom natten tom
De ljuda skall över rikets vidd till dess högborgs kungliga torn
Snart så skal de väcka urbergets slumrande gnom
Vida skola höres furstliga stötar från bronsgjutna horn.

Mörka skuggor rör sig över berg og häll
Månens strålar brytes genom tigande lövgrensverk
Dyster skepnad vandrar i den sena kväll
Skådar troget över himlabrynet mantlad i särl.

Refräng:
En islupen dimbild mot bergstupen vätter
På stenbädd ligger vår fjälldrottning djupt i dvala
Nu er det långt till solvita nätter
De av älvefärden dansar på hällarna hala.

Stillhet råder från dung till skär
Mörka moln sig dock vidgar
Härar samplas och blodsfanan svär
Trohet, och tronen blidkar.

Mäktigt skimmerregn över fjällsilhuetters höjd
Ära åt de dräpta som förhindrade fjällrikets fall
Där vederstyggelsens skuta tidlöst blevo förtöjd
Nu hon vaknat ur sin dvala och åter härska skall.