Septembersång

Ett rike höljt i dimma
En av gudarna given tid
Vi skola snart förnimma
Den karga vinterfrid
Ja, denna karga vinterfrind.

Frosten skall nu kyla
Den mossbelupna sten
I en trakt där Fenris yla
I månens bittra sken
Ja, i månens bittra sken.

[Chorus]
Dimmans röster talar
Nu i skymningstid
Ligger vit i dalar
Natten tar vid.

I skogens djup hon väntar
Den ihåliga fasa
Och väcker männens längtan
Där de sutto vid sin brasa
Där de sutto vid sin brasa.

En mö så ljus och fager
Som lockar med sin sång
Men innan det blev dager
De mött sin undergång
Ja, de mött sin undergång.

[Chorus]
Dimmans röster talar
Nu i skymningstid
Ligger vit i dalar
Natten tar vid.

Solen tappar sin lyster
Nu stundar regn och dis
Hösten mörk och dyster
På ån den sköra is
Ja, på ån den sköra is.

Tjälen nu framträder
Under furans lav
De bistra vargaväder
Skall bli den svages grav
Ja, skall bli den svages grav.

[Chorus]
Dimmans röster talar
Nu i skymningstid
Ligger vit i dalar
Natten tar vid.

[English translation:]

September Song

A realm veiled in mist
A time given by the gods
We shall soon perceive
The harsh winter-peace.

Frost shall now chill
The moss covered stone
In a district where "Fenris howls"
In the moon's bitter light.

The voices of the mist speak
Now in the time of dusk
Lies white in valleys
Night begins.

In the depth of the forest she waits
The hollow horror
And awakens the yearning of the men
Where they sat by their fire.

A maid so light and fair
Who allures with her song
But before it became day
They had met their doom.

The voices of the mist speak
Now in the time of dusk
Lies white in valleys
Night begins.

The sun loses its lustre
Now rain and haze approaches
The dark and gloomy autumn
The fragile ice on the creek.

The soil frost now appears
Under the lichen of the pine
The grim bitter weather
Shall be the grave of the weak.

The voices of the mist speak
Now in the time of dusk
Lies white in valleys
Night begins.