Vid Skogstjärnan Står

Där vid månskogens glänta om kvällar hon går
En förtrollande kvinna med sitt snövita hår
Och så fager i blicken, den mest drömlika brud
När hon dansar vid tjärnen, där tystnad är gud.

Nu så sinnrikt hon viskar med en stämma så klar
Ner vid vattnet hennes skepnad, skimrande underbar
Hon dina lustar belägrar, din skogsfärd hon styr
Och snart vilseleder dig ut på sin myr.

[Chorus]
Månskogsälvan lyser av glans
Hon tar nu dig med i sin trånande dans
Så lömsk och vildögd hon lurar var man
Att följa med henne till tjärnen.

Där i aftonbelysning på myren hon står
Och sjunger en trollsång och kammar sitt hår
Och med lockrop så sköna hon kysser din själ
Och säger att hon bara vill dig väl.

Men om du vilade dig i alvrum, på hällar och i skog
Kan du vara försäkrad att hon ditt liv snart tog
Så vacker och harmlös, men ondska hon bär
Det ruvar i henne, en mörk atmosfär.

[Chorus]
Månskogsälvan lyser av glans
Hon tar nu dig med i sin trånande dans
Så lömsk och vildögd hon lurar var man
Att följa med henne till tjärnen.

[English translation:]

At The Forest Tarn Stands

There at the glade of the moon forest she walks at evenings
An enchanting woman with her snow-white hair
And so fair in the eyes, the most dreamlike bride
When she dances by the tarn, where silence is god.

Now so ingenious she whispers with a voice so clear
Down at the water her shape, shimmering wonderful
She besieges your desires, your forest journey she steers
And soon leads you astray out on her bog.

The fairy of the moon forest shines of lustre
She brings you along in her pining dance
So sly and wild-eyed she fools every man
To follow her to the tarn.

There in eveninglight she stands on the bog
Sings a magic song and combs her hair
And with enticing calls so beautiful she kisses your soul
And says that she only wants you to be well.

But if you would rest in fairy-circles3, on flat rocks and in forests
You can be assured that she soon took your life
So beautiful and harmless, but she carries evil
In her broods a dark atmosphere.

The fairy of the moon forest shines of lustre
She brings you along in her pining dance
So sly and wild-eyed she fools every man
To follow her to the tarn.